På besök hos hundfysioterapeuten
Igår var det återigen dags att åka med Baloo till fysioterapeuten i Huskvarna. Vi har cirka 1 timme och 20 minuters restid till fysion men det är så himla värt det för Baloo verkligen älskar att vara där! Redan när jag har parkerat bilen så börjar han pipa och skaka, han vill bara ut ur bilen! Han känner igen sig direkt bara han ser området och sätter fart mot lokalen. Han har alltid bråttom och har knappt ens tid att stanna och kissa innan vi går in. När han sedan väl kommer in så vet han inte vilket ben han ska stå på när han ser sin fysioterapeut Sandra. Han blir så glad! Och då blir jag glad :-)
Sandra har en fantastisk förmåga att läsa in hunden hon ska behandla och jag sa redan efter vårt första besök att jag var så nöjd med henne. Hon låter Baloo vara sig själv och hon tar allt i sin takt. Hon respekterar honom när han visar att det går för fort eller att han inte litar på vad hon ska göra. Då backar hon för att sedan återkomma och se om hon får undersöka senare istället.
Det jag också gillar när vi är där är att Sandra hela tiden talar om vad hon gör, varför hon gör så, vad hon tittar på. Hon visar på anatomibilder vart hon har känt och talar hela tiden om hur hon tänker. Hon kan lätt utläsa när Baloo reagerar på smärta och när han bara är uppstressad och kinkig. Hon säger hela tiden till när Baloo reagerar och varför han reagerar som han gör. Det är en trygghet och gör att jag känner mig delaktig.
Det är dessutom en trevlig lokal att vistas i och Sandra är supergullig vilket gör att både jag och Baloo är avslappnade och känner oss som hemma när vi kommer dit vilket är ett stort plus.
Baloo har nu behandlats med laser ett par gånger utan att få någon långvarig önskvärd effekt. Igår lasrade vi honom igen och palperade honom direkt efter och då märktes en stor skillnad och han var inte längre lika smärtpåverkad. Men provade också elektroterapi för att se om vi får någon mer långvarig effekt på det. Det är frustrerande att ha en snart 10 månader gammal unghund hemma som är full av energi och bus. Han ska få vara en fri unghund med allt vad det innebär. Samtidigt närmar sig tävlingssäsongen och jag vet inte ens om jag kommer att ha en hund överhuvudtaget. Går inte att planera och jag vet inte vilka tävlingar och prov jag vågar anmäla honom till.
Sandra övertygar mig i alla fall varje gång om att han har ont och visar alla symptom på det. Medan flertalet veterinärer ifrågasätter om han överhuvudtaget har visat några smärtsymptom. Ingen vet vart smärtproblematiken beror på helt och hållet, just nu är det mest spekulationer vad det skulle kunna vara men ingen vet säkert. Samtidigt har jag en 10 månader gammal hund hemma som emellanåt är så halt att han hoppar på tre ben.

- Detta är inget reklaminlägg enbart en del av min och Baloos historia -

Baloo har fått hem en ny fluga, B älskar färgen orange så jag tyckte det var lämpligt att Baloo skulle ha en orange fluga så att dom kan matcha färgerna 😄