1

Charley var min absolut första sköthäst. Och då var han verkligen bara en sköthäst. Jag mockade, fixade hö och foder, borstade och bara myste med honom. Det var väldigt sällan som jag fick chans att skritta på honom. När jag började sköta honom så hade jag precis börjat på ridskola och kunde nästan ingenting. Han var otroligt stor, över 170cm och en fd travare. Tyvärr fick han senare somna in på grund av svår astma och kvickdrag.

Har tyvärr ingen bild på honom..

Scilla var en stor svart shettis som var som shettisar brukar vara. Väldigt envisa och bestämda. Hon stod i grannstallet bredvid Charley och jag började att hänga i detta stall efter ett tag. Här fanns det massor av hästar och jag och mina kompisar hjälpte mer än gärna till med allting. Vi mockade, borstade, fyllde vatten och gjorde allt åt alla andra. De bästa stunderna var när vi fick skritta av någons häst efter ett ridpass eller i bästa fall sitta på vid longering. Efter ett tag tjatade jag till mig om att bli Scillas skötare och det började med att jag hade henne någon dag i veckan. Efter tjat på mamma och pappa slutade det med att hon blev min första foderponny och jag fick helt ensam ha allt ansvar över henne och ta hand om henne alla dagar i veckan. Jag lärde mig otroligt mycket på Scilla för gjorde man inte rätt fick man veta det direkt. Jag kunde inte hämta henne i bara grimman i hagen då stegrade hon och bet, grimskaft skulle det vara annars följde hon inte med. Och gjorde man inte rätt vid ridningen så bockade hon tills man åkte av eller tills man ändrade och gjorde rätt helt enkelt. Väldigt speciell ponny som var riktigt bra för mig då jag lärde mig så mycket. Efter några år så såldes hon, jag försökte övertala mamma och pappa att köpa henne men dom var inte så pigg på att köpa en ponny jag hade vuxit ur redan då..

I Scillas stall så fanns det även ett sto som kallades för Lady som jag och mina vänner tog hand om tillsammans. Då var hon dräktig så vi pysslade med henne och tog promenader. Tror vi hann sköta henne i ca 2-3 månader innan lilla fölet kom till världen (Uxis L.L) och strax därefter skickade dom Lady på slakt.. Uxis däremot fortsatte vi ta hand om till en början men hon var verkligen den elakaste häst jag någonsin mött. Redan som föl så började hon sparka mot en innan hon knappt kunde springa och gick man förbi bredvid henne när hon hade lärt sig att stå i gången fick man vara beredd på en kospark.. Trots att vi och flera i stallet som var kunnigare tog hand om henne dagligen så var hon lika elak för det och vi slutade snart ta hand om henne då vi blev riktigt rädda. Hon är den enda häst jag någonsin har varit rädd för, för jag visste att hon antingen bits eller sparkas när man är i närheten och det alltid helt oprovocerat. Hon kunde även komma springades i hagen och verkligen attackera. På senare år reds hon i alla fall in och fick en toppenskötare och hon blev faktiskt lite lugnare och snällare.

Uxis

"Dick" var min kompis c-ponny men jag hjälpte henne emellanåt. Framförallt så red jag ofta när hon var rädd. Dick var expert på att bocka, stegra och springa iväg vilket gjorde att ägaren blev rädd och ofta slängde sig av i farten. Jag red honom några gånger när hon var med men sen började jag rida honom 1-2 gånger i veckan. Han var riktigt rolig men även han var ung (5år).
>
Jag fick sedan börja ta hand om Ladys första avkomma, Market L.L även kallad Lelle. Han var 3 år och hingst när jag fick börja ta hand om honom. Första tanken var att han skulle bli en travare men sen gick det inte som planerat och ägarens dotter slängde på en sadel och satte upp. Sedan fick jag ta över och jag utbildade honom och skötte honom länge. Han lärde sig att galoppera, att arbeta korrekt och vi började även att hoppa. Han var en otroligt genomsnäll häst trots att han var hingst och jag älskade honom verkligen. Så himla mycket. Han var allt jag kunde drömma om i hästväg. Denna dröm avslutades ganska drastiskt när jag var ute och red i skogen en dag. Ägaren ringde och frågade när jag skulle komma tillbaka för Lelle skulle åka bort. Han skulle på träningsläger för trav och skulle vara borta på obestämd tid. Behöver jag säga att jag aldrig ville behöva rida tillbaka till stallet den dagen? Nu står Lelle i grannstallet och de som började sköta honom efter träningslägret äger nu honom och har gjort sedan dess.
>
Efter Lelle historien så tröttnade jag på hästar lite. Jag blev så ledsen när han rycktes bort utan förvarning. Så jag hade uppehåll ett tag. Men sen kom jag i kontakt med Heros ägare och började sköta om Hero några gånger i veckan. Hero var en 4årig tinkervalack och var väldigt svår i ridningen. Han kunde gå hur fint som helst innan han helt plötsligt exploderade. Han tog bockningarna till en helt ny nivå, så jäkla kraftfulla och höga. Nästan alla som satte sig upp flög av lika fort igen när han började bocka. Jag har suttit på många hästar som bockat men absolut inte på det här viset, detta var verkligen rodeobockningar. Men jag flög aldrig av och tillslut så insåg han att det faktiskt inte var någon idé att bocka med mig på ryggen. Han blev finare och mer samarbetsvillig. Dock ledsnade jag på hur hans ägare var så jag slutade efter ca ett halvår. Nu tränar och tävlar han i tornerspel.
>
Jamaica var min andra häst som jag hade på foder. Hon var också en fd. travare och var inte alls lätt i ridningen. Hon var väldigt vinglig och svår att nå. Men efter några månader så blev hon bättre, vi lärde oss tillsammans för att det skulle bli så bra som möjligt för oss. Dock så hann jag inte ha henne längre än några månader heller för det visade sig att hon hade kronisk bronkit och klarade inte av att ridas på samma sätt längre. Ägaren ville då ha tillbaka henne. Bronkiten blev värre mycket snabbt och det tog bara några veckor innan Jamaica blev helt andfådd av att bara gå fram och tillbaka till hagen så då beslutade hennes ägare för att avliva henne.
Detta är de hästar som jag skötte mest, sen fanns det flera som jag red och tog hand om ibland. Men detta var alla mina riktiga sköthästar och foderhästar. Som ni märker så har jag verkligen inte fått något serverat inom hästväg. Jag har fått kämpat och det har inte varit lätt med föräldrar som inte var hästintresserade. Jag fick aldrig några topphästar att rida eller utbildas med. Istället fick vi utbildas tillsammans. Min hästtid har mest bestått av travare och unghästar och därifrån har såklart mitt intresse kommit med unghästar och deras utbildning. För mig har möjligheten att tävla aldrig funnits och därför har intresset inte heller varit där. Under alla år så har det handlat om att hela tiden utbilda hästarna. Och när jag äntligen hade kommit någonstans med en häst, så var det bara att säga hejdå och börja om utbildningen med en ny. Men som sagt, detta var de hästar som jag aldrig ägde. Vill ni läsa om min första egna häst?  

Gillar

Kommentarer

Ryttarlivet.com,
Intressant och väkskrivet inlägg med en hel del sorgliga slut :( jag vill gärna läsa om din första egna häst och andra hästar du stött på! Det är intressant att höra om deras olika temperament och hur du fick tackla det.
Www.ryttarlivet.com
- Caroline,
sv, Tack så mycket blev jätte nöjd :D
strandbergs.myshowroom.se
Vilka fina hästar! Kul att få veta lite! Jag vill gärna läsa om din första egna häst! :) Svar: Ja, verkligen! Håller med dig, det kommer inte försvinna, men minskas tror jag i alla fall. Hoppas det är ett sånt här program som har flera säsonger och inte bara slutar efter denna säsong..
babustylee.webblogg.se
ida foto. ?,
så söta! ja, första egna häst är kul :D sv; åh tack så jättemycket!! :'DD ?
prinsesc.blogg.se
Emiliaunique,
Vilka fina bilder! :)
citygirlsecrets.spotlife.se
edintilda
,
Hej! Efter ett tråkigt beslut att lägga ner TLryttarna är jag nu tillbaka i bloggandet, fast på en annan blogg, http://tildaedin.horseworld.se Det skulle vara så kul om du ville kika in på min nya, ha en riktigt bra Fredag och en riktigt bra påsk! Kram. //Tilda Edin
Elin,
Åh, vad söta hästar :) Allt bra med dig?
www.baraaeelin.blogg.se
Flingans
,
Kul! Kommer upp ett inlägg om det i helgen :)
Flingans
,
Ja, det var inte många historier som slutade lyckliga där inte.. Och inte blev det bättre när jag fick min första egna häst heller. Inlägg om det kommer i helgen!
Flingans
,
Ja han är riktigt fin! :)