Header

Baloo fortsätter att växa och idag blir han hela 5 månader. <3
Han har börjat få större förståelse för olika kommandon och handtecken, han har slutat att bita så hemskt på händerna(!), han har tappat nästintill alla sina mjölktänder och han är så gott som helt rumsren (händer en olika varannan vecka kanske).

Men vi har fortfarande massor att jobba på. Han har fortfarande flera rädslor som han brottas med, han är osäker på vissa hundar och vissa människor. Mestadels stora hundar och män. Men även små hundar som låter illa. Då går han med svansen mellan benen och skyndar sig förbi. Så vi har en del att jobba vidare på för att bygga upp hans självförtroende och mitt ledarskap.

Annars är han som valpar är mest, vilket är busig! Han älskar att leka, springa och gräva. Men fortfarande inga hyss här hemma, peppar, peppar. :-)

Baloo 11 veckor och Baloo 5 månader. Han har vuxit i sin fluga. :-)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Igår var jag och B iväg med Baloo på en så kallad kompispromenad. Det är ett hundträningscenter som håller i dessa kompispromenader och syftet är att man ska mötas tillsammans och gå en promenad med sina hundar. Dels miljöträning för hundarna att vistas i olika miljöer, med olika hundar och att man även själv får upp ögonen för alternativa promenadmöjligheter. Jag tyckte det lät spännande och som en superbra grej för Baloo att vara med på för att träna på att vistas bland andra hundar.

Jag hade inga förväntningar alls och tänkte att, ja men det kanske är 5 stycken som är med på dom här träffarna. Men det var hela 15 hundar som var med på gårdagens promenad! Haha, lite skillnad.

Likes

Comments

Idag har Baloo varit iväg på sin första utställning! Jag hade absolut inga förväntningar på denna utställning alls då jag vet vad vi har för problem och därför såg jag bara det här som ett perfekt tillfälle att träna på när det faktiskt var utställning i hemmatrakterna. Han är ju fortfarande skeptisk och ibland rädd för andra hundar och han tycker att främmande människor också är obehagliga, så verkligen perfekt att träna på detta.

Jag trodde att vi skulle bli diskvalificerade för att han inte skulle vara bedömningsbar för att han skulle vara så rädd för domaren. Och visserligen var han rädd för domaren och försökte gömma sig och backa undan när hon skulle känna. Men hon hade full förståelse och vi tog både HP och BIR med denna kritik:

5 mån han valp med lite lättare byggnad. Bra huvud med rätt propotioner. Bra hals och rygg. Passande benstomme. Tillräckligt vinklad fram, bra vinklad bak. Rör sig bra från sidan. Rör sig trångt fram och bak, troligan pga att han är baby. Välvisad.

Så stolt över hur bra han har tagit den här dagen med att vistas i denna miljö men också hur lätt han har haft för att vara passiv och vila i buren. ❤


Likes

Comments

Jag har gått lite under jorden sedan sist vi hördes. Ni vet ju att jag har haft fullt upp och verkligen pushat mig själv till max. Jag har jobbat 115%, pluggat 150% och fokuserat på hundträning och det vanliga livspusslet. När man ångar på för fullt på bristningsgränsen så krävs det inte mycket för att allt ska rasera. Varenda liten motgång som egentligen bara skulle varit en liten tröskel blir som ett helt berg istället. Men jag har kört på.

Förra helgen var jag och Baloo till Uppsala och umgicks med min syster och hennes barn. Och det var efter det som det bara tog stopp. Jag tror det var en blandning av att komma bort från vardagen och släppa allt hemma men också för att det var en väldigt intensiv helg med faktiskt tre små barn. Vintertiden gör säkert sitt också, att det är så mörkt och kallt, trivs inte. När jag kom hem på söndagen kände jag mig trött och gick och lade mig redan kl 19.

Jag har aldrig riktigt trott på väggen, eller jag har trott på att den har funnits men jag har aldrig förstått hur det bara kan gå från ena dagen till den andra att man inte orkar. Nu förstår jag. När jag vaknade på måndagen kände jag mig bara helt tom i hela kroppen. Det var som om livet hade runnit ur mig under natten. Kände mig som ett tomt skal. Hade ingen lust, ork eller motivation till att jobba men åkte dit ändå. Jobbade en timme extra för det var bokslut. Kommer hem och lägger mig i soffan en timme. Byter till att lägga mig i sängen. Matar avsnitt av senaste säsongen av Svenska Hollywoodfruar som jag inte har sett något alls på. Måndag, tisdag och onsdag ser likadana ut.

Hela veckan har jag sedan känt mig tom. Jag har känt att inget betyder något, vad jag än gör så spelar det ingen roll för mitt liv är bara en droppe i havet. All matlust är borta. Mår illa bara av tanken på tillagad mat. Äter rostmackor med smör doppade i Oboy till frukost, lunch och middag hela veckan. Vill inte ha något annat. Tillåter mig själv att göra det för jag vet att det går över.

Jag står i hissen på jobbet, dörrarna stängs och jag vet inte vilken knapp jag ska trycka på. Minns inte vilken våning vi sitter på. Sitter på jobbet och försöker klura ut hur jag brukar göra en arbetsuppgift, vad har jag ens för arbetsuppgifter?

Släpper Baloo lös i parken men där står jag under trädet mitt i den färgglada belysningen som ett tomt skal och jag förmår mig inte att ta ett enda steg, än mindre leka med honom. Tur att han roar sig själv.

Jag har knappat på tangentbordet och formulerat mail men när jag har läst igenom är det en obegriplig text som jag har skrivit. Orden är huller om buller och bokstäverna likaså.

Jag har stått utanför lägenhetsdörren och funderat varför jag inte kan låsa upp den med hjälp av passerkortet till jobbet. Vad gör jag för fel? Samtidigt som jag på jobbet har glömt bort att jag måste använda passerkortet och blivit förvånad över att dörrarna är låsta och att jag inte kommer in.

Jag har behövt lyssna på mig själv att nej, just nu betyder faktiskt inget annat nånting alls förutom att jag ska vila och återhämta mig. Och jag har gjort det.

Igår var vi på hundträning och sedan åt jag varm och tillagad middag. Idag är jag helt slut igen och det är skönt att det är fredag. Det är obehagligt att känna sig så tom, att inte känna något alls.


Baloo i Uppsala. Skulle bestämt ligga mitt i ljungen.

Likes

Comments

Igår var det sista kurstillfället på valpkursen för vår del och oj så nyttigt det har varit för Baloo att vara med där! Vårt mål med kursen var ju att han skulle få socialisera sig och inse att hundar inte är läskiga. När vi började kursen för 6 veckor sedan så skrek han i panik så fort de större hundarna i kursen tittade på honom. Så de första gångerna var en stor utmaning då det var totalt 8 valpar varav 2 golden, 1 labrador och 1 flatcoat, flera stora raser alltså.

Men så igår när vi kom, sist tillfället och allt, så visade han för första gången intresse av att vara med och leka med de stora hundarna och gjorde flera lekinviter till dom. Det är ett stort steg. Visserligen blev han rädd och skyggade tillbaka direkt dom visade intresse tillbaka, men ändå. Han är på god väg.


Likes

Comments

Så var det måndag igen och nu är det första veckan med vintertid. Har ni haft en bra helg?
Jag och Baloo har varit och träffat Emelie och Eddi för en playdate igen vilket var så himla trevligt. Hundarna busade som sjutton i skogen och det är så roligt att se att dom leker så himla bra tillsammans!

Sedan har vi gjort lite olika ärenden och Baloo har fått miljöträna i stans alla djurbutiker.. :-) Dels miljötränat med att vistas i andra miljöer och se andra människor och hundar. Men vi hade också ett annat syfte när vi var där, nämligen att träna på att okända människor ska komma fram och känna på honom. Detta är ett steg inför de utställningar som han är anmäld till då domaren ska kunna känna igenom hunden. Baloo har ju varit, och är fortfarande, lite avvaktande mot nya människor varför det är extra viktigt att träna på. I alla butiker fanns det hjälpsam personal som mer än gärna kände på honom när han stod uppställd. Baloo reagerade lite olika och ibland gick det bra och ibland skyggade han ifrån lite.

Annars har helgen mest spenderats med näsan ner i skolboken. Jag har ju en hel del att plugga och det är det som gäller varenda lediga minut ungefär. Dessutom var den här helgen min och B's sista oplanerade helg tillsammans det här året. Hur sjukt är inte det?? Så vi har också spenderat massa tid på att bara vara vi och då kändes det lite lyxigt att vi hade en timme extra just den här helgen :-)


Likes

Comments

Idag hade jag egentligen planerat att åka ut till skogen med båda hundarna men när jag kom hem från jobbet så var jag såå himla trött och slut så jag ändrade mina planer. Jag orkade verkligen inte åka iväg. Istället gick jag och Baloo ut här hemma för att träna på dels leksakstransport och spontant upplock.

Vi tog en ny favorit bland leksakerna med oss ut, en leksak som han bara får använda vid träning för att han inte ska tröttna på den till vardags.

Vi inledde träningspasset med kontaktövningar och följsamhet för att få upp intresset för mig och för leksaken. Sedan övergick vi till att träna på transport med hjälp av leksak, alltså leksakstransport. Det innebär att hunden ska ha ett så stabilt och stadigt tag i leksaken och hålla i den oavsett vad samtidigt som man går och föraren håller alltså i andra änden. Leksaken blir alltså en form av "koppel". Detta används ofta när man ska gå med sin hund på träning och tävling, från buren till planen eller mellan olika planer och man inte vill att sin hund ska fokusera på allt runtomkring. Den ska bara ha fullt fokus på leksaken.

För Baloo gick detta super, vi gick förbi människor, mötte cyklister och andra hundar och han höll sitt tag i leksaken. Såå duktig!

Spontant upplock tränade vi idag genom att han gick fot och jag hade leksaken bakom ryggen och droppade den bakom mig när Baloo inte såg. Sedan vände vi och gick mot leksaken i olika vinklar och han ska alltså visa intresse av att plocka upp leksaken från marken. Även detta gick bra och han blev överlycklig när han fick syn på sin leksak i gräset! :-)


Likes

Comments

Så var det dags för det femte passet på valpkursen. Vi tränade på kontaktövningar, stadga, att arbeta med hundarna lösa och inkallning.

Vi började alltså med att gå runt och träna på kontakt med våra valpar. Baloo var frånvarande och hade nosen i gräset ungefär konstant. Jag började fundera varför han plötsligt blivit nonchalant.

Sedan tränade vi stadga, detta gick bättre. Vi tränade på sitt och stanna kvar. Alltså att sätta hunden och sedan kunna gå en bit ifrån och sedan tillbaka för att belöna. Sitt-stanna kvar gick bra men inte lika bra med ligg-stanna kvar eftersom att vi inte ens har befäst ligg ordentligt.

När vi sedan tränade på inkallning så gick det sådär. Han blir galen när någon håller i honom och jag går därifrån så instruktören sa också "det här går inte..!! ropa på honom NU!" för att han blev fullständigt galen när hon höll honom.

Efter det skulle vi träna på att bibehålla kontakten med lös hund. De andra skulle ställa sig på rad och så skulle man gå slalom med sin lösa hund mellan de andra. Baloo fick börja och han skötte det bra. Men återigen funderade jag på vad som störde för han gick med nosen ner i gräset mycket igen även om han följde mig. Men han brukar annars aldrig gå med nosen ner så mycket.

När vi var klar och skulle ställa oss i ledet för de andra så avböjde vi och gick åt sidan. Baloo är fortfarande rädd för andra hundar så jag ville inte risker att en lös hund skulle rusa fram till honom så att hans rädsla skulle förstärkas. Vi får jobba på det i vår egen takt.

Väl inne i klubbstugan för teori fick vi reda på att en av tikarna löper vilket är anledningen till att så många gick med nosen i gräset... Tycker det är så elakt gjort när man inte talar om innan passet börjar att det är en löptik med så man vet vilka förutsättningar man tränar under. Här går man ett helt pass och funderar på vad det är för fel på hunden varför vi har en sådan skitdag och får reda på det när passet är slut..


Hundarna var så himla mysiga med varandra när vi var uppe i Gävle. Dom ligger aldrig och gosar så här när vi är hemma men när vi var borta tydde dom sig till varandra. <3

Likes

Comments

Så passerades ännu en helg och denna gick ovanligt fort. Helgen spenderades uppe i Gävle och då är det som vanligt fullt ös. Vi åkte upp på fredag eftermiddag = vi var framme sent på kvällen. Lördagen började jag med att spendera i en lokal för att förbereda till dopet på eftermiddagen och när vi var klara där åkte vi och mötte upp en del av min släkt för att grilla i skogen. En tradition som dom har att varannan lördag träffas och grilla korv/lunch ihop och umgås. Mysigt!

Sedan var det bråttom för att hinna göra sig klar och fixa till dopet. Min andra guddotter som skulle döpas, min systers dotter. Så fint dop och barnen skötte sig så fint! Efteråt blev det mat och tårta.

Resten av helgen spenderades också med att hinna träffa så många möjligt på så kort tid som möjligt ungefär. Söndagen bjöd jag och syrran ut mamma på brunch för att uppvakta henne i förskott och sedan åkte jag och B hem till pappa för en snabbfika innan det var dags att bege sig hemåt igen.


Jag och mina guddöttrar ❤

Likes

Comments

Baloo har ju redan från start åkt i min cykelkorg när vi ska färdas, framförallt till jobbet. Det har varit för långt för Baloo att gå men ändå knepigt att åka bil. Så då var det cykelkorg som gällde. Det började med att han kunde ligga i botten på cykelkorgen, nedbäddad i en filt. Han växte och jag fick ta bort filten så att han kunde fortsätta ligga.
Han växte ytterligare och låg fortfarande ned men numera med huvudet på cykelkorgens kant. En vecka senare fick han nöja sig med att sitta upp under cykelturen, nu fanns det inte längre plats att ligga ner alls. Och sedan har det bara blivit trängre och trängre.. och ibland har han till och med hängt ut ena frambenet för att få plats bättre.


Så.. i helgen tog vi tag i saken och bytte ut den lilla och trånga cykelkorgen till en låda istället.

Så nu får han plats att åka i någon vecka till.. 😭


Likes

Comments